Heldag på fot
Åkte hemifrån klockan halv sju i morse och kom hem... Nu! Jag kom hem till Eskilstuna vid tre, då var det bara hem och byta om för att köra Anton till jobbet och jag själv till stallet. Var i stallet ganska länge för att jag inte ens rider, det är så humla mysigt att bara gå omkring. Gå omkring och dona lite, prata med trevliga människor och pussa på en mysig mule lite då och då. Det är så himla härligt att höra min lilla pärla när hon gnäggar och muttrar när hon hör mig eller ser mig. Jag kan gå ut genom stalldörren på sidan av hennes box och sen när jag kommer in igen och går några steg så gnäggar hon lite lågt. Helt sjukt att hon bara känner igen mig på fotstegen. Cracken var väldigt fäst vid mig och följde mig hela tiden med blicken vart jag än gick och jag trodde inte att jag skulle uppleva en sån kontakt igen, men det har jag uppenbarligen fått med råge. Det är fet enda positiva med att ha en skadad häst, att man får lära känna varandra utanför ridningen, hon uppskattar när jag kommer dit och kliar henne i pannan eller på manken så att hon börja mumla med mulen i luften. Så underbart!
Just nu ligger jag i soffan klädd i Antons mjukiskläder och mina mystofflor, så himla skönt. Jag lämnade bilen till Anton på vägen hem från stallet så att jag inte skulle behöva gå ut igen, för nu vill jag bara ligga här med fötterna i vädret och bara slappna av efter en sådan här dag. Examinationen gick bra idag förresten, som vanligt inget att oroa sig över! Men något att oroa sig över är att Almondie ska skos imorgon, och det kan sluta hur som helst. Jag kommer nog ha en orolig natt framför mig. Har iallafall fått nytt lugnande utskrivet, hoppas på att det hjälper.
Nehe, nu ska jag kika på lite tv tills min Kärlek kommer hem.
