Today is the day.
Igår ropade en tjej till mig i stallet. "Han kommer imorgon!" Fan, jag är inte redo tänkte jag. Men det är lika bra att köra, förr eller senare måste jag ju veta om hon blivit sämre eller inte. Så det är lika bra att han tittar på min också. Han kommer kl 14. Har varit i skolan på fm så har fokuserat på annat men nu när jag sitter på tåget och det börjar närma sig så mår jag illa. Får magknip! Usch, mina erfarenheter har förstört mina förhoppningar på något sätt. Men hon har ju känts bra, fräsch och pigg. Men man vet aldrig, det ligger och gnager och tar över allt för mycket. Fan jag är livrädd. Vad händer om hon har blivit sämre? Inte vet jag. Men jag är förberedd på det eftersom att hon haft sina rymlingar från hagen och hoppat över staket, sprungit omkring som en tok. Har de vrickat sig en gång är det så lätt att de gör det igen under läkningsperioden.
Nej, tänk positivt nu! Snart framme....
