söndag

kom precis hem från tuna park efter ännu en shoppingtur.
himla massa erbjudanden som man inte kan stå emot alltså.
yesyes

igår var jag hos mormor. det var mysigt men ensamt när hon gick och la sig.
och ensamheter leder till, vadå? ja.
men det var lite hästhoppning på TV som fick muntra upp en ensam hästflicka.

imorgon börjar skolan. funderar på att ta tillfället i akt och plugga lite.
kanske? nej. eller jo. vi får se

you are the only one that can make my heart beat slower and faster, at the same time.

jag undrar hur fan man någonsin ska kunna släppa tre år.
känns som föralltid. det går inte. fan vad man kan låtsas om hur det är.
men det finns inga genvägar. man måste ta sig igenom det här nu. men det finns så mycket som man måste komma över. allt, ensam.
men har inget val helt enkelt. om 10år.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0