text som dödar



"Jag vet att du bryr dig. Att en bit av dig brinner fastän du inte säger någonting. Att du kanske kommer att avsky mig för det här. Men det här är ditt fel. Det här är ditt jävla fel. Du fick mig att göra såhär. För jag räckte till, för lite, för mycket. Att stå kvar när du bara ser på. Blunda åt allting. Saker som vi såg och visste om. Ser du nu när det inte finns där? För alla såg och visste. Alla. Förutom vi, du och jag. Men det är väl nu man faller tillbaka? När allting inte finns där längre. Det vi kallar kärlek vid sista ögonkast. Kärlek har en förmåga att göra en blind döv och stum, på samma gång. Att vi var stod nära, så nära så att man inte kan se. För alla viskade och sa. Det var bara vi som inte lyssnade. Att vi var. Att vi älskade och kände. Saker som vi aldrig pratade om. Allt som vi nekade fanns där. Och än idag kan jag titta på dig och känna hur det pirrar lite i magen. Jag saknar oss, vi, du och jag. Det är ditt fel att jag valde honom. Det var du som lät mig gå.

Kom inte tillbaka och säg att du ångrar. Kom inte tillbaka och säg att du såg och visste. För det vet jag att du gjorde, men du blundade. Kom inte tillbaka och säg att du älskar. Jag vet redan om det."
av http://ohstefanie.devote.se/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0