Solen skiner
Helt underbart att vakna av att solen skiner in igenom parsiennerna! Helt sjukt, det snöade igår och idag är det vårväder på hög nivå. Hoppas att det är lika varmt som det ser ut att vara. För idag blire glajerna på och ner på stan för att kika efter något att ha på sig på kryssningen! Jajamen, det blir kryssning imorgon. Frida, Åza, Lisa och jag. Det kan inte bli annat än roligt som fän.
Förövrigt så är det mindre än en veckan kvar tills jag fyller år. 20år. alltså TJUGO ÅR! Hur gammal är inte jag? Så gammal att jag kan glida omkring på systemet och välja vad jag vill dricka.
Påskhelgen var härlig den.
Jag jobbade på torsdagen, helt plötsligt dyker ett känt ansikte upp. Inte mindre än Stephanie Löfstrand. Så hon fick äta kvällsmat med mig på rasten och helt plötsligt hade vi planerat en utgång. När jag slutade. Klockan 22.00! Vi gick in på Harrys 01:00 haha. Det var grymt kul.Fredagen åkte jag till grönvik för att fira påsk på lördagen. Lördagen samma grej, spontant att åka hem och parta när Steph ändå var i stan. Vi hade bara vin så att det räckte till drygt två glas var. Men vad räddade detta? Jo Tequilan. Say no more..
YOU FULFILL
MY FANTASY
helgen
Inte för att jag gjort något speciellt, har jobbat och så.
Men det har hänt en förändring. Det är något som jag väntat på länge.
I lördags var jag och kollade på en lägenhet. Alltså kärlek som fan. Var svårt att se hur den kommer se ut sen när jag är klar med den. Men potentialen finns, jag lovar. Planlösningen var bland de bästa. Den har allt jag vill ha förrutom badkar, men det kan jag faktiskt klara mig utan. Grejen är att det är en gammal tant som har bott där, hon är 98 år. Tapeterna var väl ungefär lika gamla också. Så därför kommer jag att få vara med och göra om, alltså bestämma alla tapeter osv så jag får det precis som jag vill ha det. Eventuellt ska golv fixas samt att köksluckorna kanske ska uppdateras med iallafall ny färg.
Läget är jätte bra, nära hem, nära jobbet, nära stan, nära ALLT!
Det är faktiskt som man säger. Det finns ingenting ont som inte har något gott med sig. Och varför allt detta inte hände innan var för att jag inte skulle fastnat i det där hjulet. Men nu är det som om att jag bara kan blicka framåt och det känns ruskigt bra att allt blir så positivt. Okej, inte allt. Självklart faller jag tillbaka ibland. Men det är bara att slå mig i ansiktet. Ett steg tillbaka och två steg fram. Så är det just nu, istället för tvärt om.
Saknaden är självklart stor på ett sätt. Men frågan är. Saknar jag dig, eller, saknar jag någon?
allt handlade om att jag älskade dig
Vart ska jag ta vägen?
Vart tog du vägen?
Vart ska jag flytta?
Vart ska jag göra av alla minnen?
Vad ska jag bli?
Vad ska jag plugga till?
Vad ska jag göra nu?
Vad är meningen med det här?
Är det meningen att det ska vara såhär?
Varför är jag ensam ikväll?
Varför är jag inte nöjd?
Varför har jag ont i magen?
Varför har jag en klump i halsen?
Varför ska jag vara så känslosam?
Varför ska jag lita på någon?
Varför litade jag på dig?
Varför skulle det bli såhär?
Det känns som att det går framåt, egentligen. Jag står inte kvar. Men på något sätt så gör jag det ändå. Det händer positiva grejer varje dag. Nya bitar som faller på plats i min värld som har varit så delat under en lång tid. Det börjar ordna sig. Mitt liv börjar bli helt igen. Men vart fan är den sista pusselbiten? Jag vet inte. För att.. Jag vet inte. Men egentligen vet jag. Alltså varför kan jag inte bara sluta tänka för en sekund? VARFÖR måste jag sitta och grubbla varenda jävla minut om allt och mig.
One thought of you is all it takes
to leave the rest of the world behind
Det är inte du. Det är inte vi. Det är inte jag.
Jag hoppas att ingen förstår.
Och om det är någon som förstår.
Kan den då förklara för mig vad jag känner?
trying to recall
Mycket tankar och funderingar som snurrar omkring i huvudet just nu.
Det finns ingenting ont som inte har något gott med sig.
Känns som om alla bitar bara faller på plats. Jag hoppas det iallafall.
Men ska inte ropa Hej för tidigt. Jag håller tummarna så att jag spricker
på att detta går igenom som jag önskar.
Gotta hold on
Livin life day by day
Gotta hold on
Put your focus on that one day
Idag har varit en bra dag. Är väldigt trött dock. Och tröttare kommer jag att bli. Hade tänkt sova ut idag, men så blev inte fallet. Jag vaknade sju. Kunde inte somna om.. Skulle ändå rida Ludde innan jag börja jobba så det var väl helt okej ändå. Men klockan nio när jag skulle börja bege mig mot stallet så ringde jag min vän david. Prat prat prat och till slut så befann han sig i stallet tillsammans med mig och gick brevid medans jag red ut. Var riktigt trevligt! Finns mycket att prata om som vanligt.
Efter åkte jag hem och sedan ner på stan tillsammans med Frida. Bokade tid hos frissan. Vi får väl se hur om det är väl spenderade pengar men det är en månad kvar iallafall :)
Började jobbet klockan tre och nu så sitter jag här i min säng och försöker varva ner..
Jobbade tillsammans med Linda idag. Har inte gjort det innan. Det var trevligt. Och det är alltid lika roligt att prata om en viss sak med någon som upplevt detsamma. Man blir så upprörd och frustrerad. Men men. Det hör till det förflutna.
.
You're not sorry you did it.
You're sorry I found out.
statoil
när man sprungit omkring i åtta timmar? Idag har jag inte ens tagit en rast.
Men Elin och jag var riktigt duktiga som fick allt gjort som skulle göras idag.
På fm var jag och frita på ungmott och sedan tog vi en runda på tuna park!
Övernattade hos henne i natt, det var mys på hög nivå.
Känns som när man var tio igen och alltid sov tillsammans med massa kompisar.
Men detta är underskattat. Det är väldigt trevligt, massa prat och sen sover man.
I helgen har jag och mina två andra vänner Camilla och Lina befunnit oss i Lillsved.
Ja, vi har blivit riktiga ungdomsledare.
Första omgången var för ett tag sedan i Strömsholm och sen var det denna nu.
Skönt att ha det överstökat. Men måste erkänna att jag kände mig mkt mer motiverat
efter helgen på strömsholm än efter denna helg. Var betydligt bättre föreläsare där.
Veckan som jag har framför mig består av jobb. Helgen, ännu mera jobb.
Men det är så det ska vara, hålla sig sysselsatt till max är min grej.
Gillar när lönen kommer sen i april..
haha det var så gulligt idag när jag kom till jobbet.
När jag kommer dit så möter jag min chef ute på plattan.
Hejade på honom och sådär. sen tittar han på mig, vickar på huvudet.
- hanna, hur mår du idag?
- jodå, jag mår bra. jag andas och jag lever..
- men är det inte lite bättre?
- mja.
- inte ens lite?
- jo en halv millimeter isåfall.
så tittar han på mig helt sorgsen men ler och tycker att det är bra att vara positiv.
Men har tänkt mycket på mina vänner under det här.
Jag kan inte påstå att jag har varit världens mest ultimata vän.
Men det är ändå i nöden som vännen prövas och det är nu jag ser
vilka jag har runt omkring mig som verkligen bryr sig och stöttar.
Vilka jag kan räkna med och som alltid kommer att finnas.
Mina vänner är underbara och jag skulle aldrig byta dom mot något.
.
I've never felt this way before
And I’m tired of waiting
Senaste inlägget såg rätt så mörkt ut om jag får säga det själv.
Men sånt är livet. Det kommer komma ljusare inlägg.
Har som vanligt väldigt mycket tankar som man skulle vilja
skriva av sig lite. Men man får behärska sig ibland!
Dagen har bestått av ett besök på ungdomsmottagningen tillsammans
med Frida. Hon hade bokat tid, så då passade jag på att boka in en tid
till nästa vecka så. Ska byta ut en lite grejer så att jag inte får mina roliga
humörsvägningar längre. Har på senare tid insett att det kan ha med p-pillrerna
att göra. Tydligen är det väldigt vanligt. Så nu ska jag byta och förhoppningsvis
så slutar mitt humör som jag har haft i tre års tid nu, och inte fattat varför.
Men det är jobbigt det där med att vara tjej. Ena sekunden gråter man,
sen skriker man och är arg, sen slutar det med att man skrattar.
Frida och jag bakade ihop lite grejer att göra i framtidet och det kommer
nog att bli bra det här. Är ju trots allt bara 19 år, det finns massa saker som
jag vill göra innan jag blir gammal och grå. Bland annat Leva LIVET!
Camilla har fixat en lägenhet till mig. En tvåa! Låter alldeles utmärkt faktiskt.
Men det är svårt det där med att flytta hemifrån. För jag måste ju verkligen välja.
Antingen så skaffar jag en häst, eller så flyttar jag. Båda har jag inte råd med.
Och då är ju frågan, kommer jag nöja mig med att bara rida de dagar jag redan
gör i veckan och tävla lite då och då. Eller så ska jag satsa fullt ut med häst och
hela köret. Det känns som om att detta ändras vecka till vecka.
Jag menar, jag har ju världens möjlighet att rida Sofies häst som är mega fin.
Och då samtidigt skaffa en lägenhet. Men då till nästa problem, kommer jag klara
av att bo ensam? Jag är väl den mest sällskaps sjuka personen som finns.
Är liksom van vid att alltid ha folk omkring mig.
Och å andra sidan, jag kan ju inte bo hemma föralltid? någon gång måste man ju
ta klivet att flytta.
Nu blir det iallafall lite Thaimat och sisådär.
I helgen bär det av mot storstaden tillsammans med Camilla och Lina,
det blir toppen <3
So when do I give up what I’ve been wishing for?
stop pretending
Men, Hur fan ska jag klara av det här?
Jag vet att jag måste, och det finns ingen återvändå. Jag skulle aldrig
sätta mig i denna sits igen. Men det gör så jävla ont inuti mig.
Kom på mig själv att sitta och titta på en bild och tänka att jag vet fan
varenda prick du har på dtt ansikte, din kropp. Jag vet exakt hur det känns
att röra varenda lilla kroppsdel du har. Sjukt? Ja.
Innan har det bara varit ren irritation och självklart ledsamhet.
Det är när saknaden kommer som man får det svårast.
Men egentligen så handlar det väl mest om att jag inte vet varför
detta hände. Jag var inte beredd. Hann inte sätta upp ett skydd.
Jag förstår inte varför du ville avsluta, och jag förstår inte
varför du ville avsluta på detta sett.
Men det är väl inte meningen att jag ska förstå heller.
Det som känns så tomt är att jag vet att det aldrig skulle
kunna bli vi igen. Finns ingen som skulle tillåta det. Och då
menar jag både dig och mig. Det finns en botten på alla
och nu är vi långt under den botten.
Fan vad jag hatar det här.
Jag hatar att vara halv.
Och någonstans inom mig undrar jag självklart,
hur har du det? vad gör du? och mår du bra nu?
Jag måste fokusera, blicka framåt. Inte vika mig från målet.
För nu är jag faktiskt påväg någonstans. Även om det är ensam.
Förtjänar mer än såhär
Man blir genast på mycket bra humör
Det är konstigt det där med solen, hur den kan påverka människor.
Alla människor man möter på är på bra humör när solen är framme.
Men det känns ju tydligt att våren är på väg, och den är nära nu.
Herregud det är halvägs in i mars, snart april. Då ska snön vara borta.
På min födelsedag ska den VERKLIGEN vara borta!
Har funderat mycket kring min födelsedag och vad man ska hitta på för skoj.
Vill inte bara att det ska bli en förfest grej hemma och sen drar man ut
på Eskiltunas krogar som inte har något alls att erbjuda. Så det återstår att se.
Har några bollar i luften som jag funderar på. 20år är en ålder att fira.
Jag kommer ihåg när jag fyllde 18. Gud vad tiderna har förändrats och det är
nästan galet vad man har hunnit med under två års tid. Det känns som att det
var igår, men när man väl tänker efter sen så inser man att man har hunnit
med rätt mycket iallfall. Många turer fram och tillbaka.
Satt och läste igenom min gamla blogg inlägg som jag skrev för ett år sen här.
Allt handlade typ om Studenten, eller förberedelserna inför. Hade ju till och med
nedräkning på bloggen. Det gick inte en dag i skolan utan att vi i klassen pratade
om denna speciella dag.
Sen när jag läste om själva inlägget om balen blev man ju lite sentimental.
Det var väl först på den dagen som jag insåg att livet kommer ändras den 6 Juni 2009.
Men jag och en av mina bästa vänner lovade varandra att hålla kontakten
oavsett vad. Och det har vi faktiskt lyckats med trots att vi inte ses, och trots att vi
är i olika städer så att säga.
Nu ska jag ta på mig kläder och ta en promenad med musik i öronen.
Det är dags för nya tag där jag ska sätta mig själv i fokus. Och det börjar jag med idag.
Förövrigt så har jag faktiskt världens bästa mamma.
Och det är faktiskt sant.
what can i say?
Det pinsamma i allt detta är att det är DU som har 26 med ett hjärta
runt tatuerad på din handled som skulle representera vår kärlek.
Vilken kärlek undrar jag då? to hell.
Iallafall, helgen har varit bra trots allt.
Det har kollats på film "Luftslottet som sprängdes"
Det har kollats melodifestival och jag har som vanligt spenderat tid i stallet.
Lördag till söndag myste frida och jag. Det var skönt att inte sova ensam.
Hon är en pärla hon, min Frida. Ställer upp när man som mest behöver det.
Är inte ett dugg trött faktiskt trots alla timmar jag sovit samanlagt.
Är en expert på att tänka för mycket, men det är ju ingen nyhet.
Blir nog till att sätta igång att kolla på Desperate H från säsong 1.
...
Lonely, own me, nobody ever shut it down like you
You wore the crown
You made my body feel heaven bound
Why don't you hold me
Near me, I thought you told me
You'd never leave me
Wait til you see my smile
Även om jag just nu är helt halv och inte fungerar mentalt
så känns framtiden ljus på ett sätt.
Hade möte med Lotta angående praktiken och jag kommer att
få ha så mycket timmar jag vill. Det är helt beroende på mig
själv och så att jag ska få ihop det med statoil vilket känns
väldigt bra så att det inte drabbas på något sätt.
Måste ändå få en inkomst samtidigt som jag praktiserar.
Så nästa vecka sätter jag igång. Pang bom. Inget kan stoppa mig nu.
Ska jag göra detta, ska jag göra det fullt.
Känns grymt bra att det faktiskt händer något just nu.
Blir genast på bättre humör trots allt som pågår känslomässigt.
Men om det blir som jag tror att det kommer bli,
så är det mycket bra att jag tillbringar många timmar
i stallet så att jag kommer över det.
Har fått tag på en bil nu också som ska ta mig till stallet och tillbaka.
Kanske är klar om två veckor, kanske tre, skulle genomgå ett par reperationer.
Men den är ny, fräsch och inte gått mkt alls.
SOUNDS GOOD HA?
Förövrigt så är Alicia Keys jävligt grym.
Hela hennes platta "the element of freedom" är mycket bra.
Spec : Try sleeping with a broken heart.
Går på repeat samtidigt som : Thats how strong my love is
Möte
Efter mycket om och men och kanske så verkar det som
att jag får klara mig ensam. Har pratat med min ridskolechef
som ska ringa dit för en sista chans att kunna få till något.
Annars startar jag praktiken utan att få betalt helt enkelt..
Det kommer att lösa sig nu. Nu är jag färdig med att bara sitta hemma och jobba lite halvt.
Det känns mycket bättre idag. Fick ur mig rätt mycket igår och
i tisdags så nu finns det inte så mycket kvar.
Hongkong - 09
And I could find a way to make it
Det är en repris från en period i mitt liv som jag inte vill tänka tillbaka på.
och nu händer det igen.
All irritation grundar egentligen i ledsamhet. Och det kommer att bli bättre.
Snart, om du håller ut.
Trodde att det var bra.
Always and forever?
That´s how strong my love is
Mitt natt har varit förjävlig. Typ tre timmars sömn. Max.
Igår var ingen bra dag. Det har varit ont om bra dagar på senaste tiden. Känns som att jag bara står och stampar på samma ställe och ingenting händer. Bor hemma, jobbar oregelbundet och rider fortfarande kvar i samma grupp på samma nivå. Känns så segt och frusterande.
Men igår efter ridningen var det bara som att något rann över och då äre inte lätt när man inte blir förstådd. Vad kommer att hända nu? Jag är inte redo för ett så tvärt beslut.
Ett stort problem är just ridningen. Det har ju varit min frihet, min största kärlek. Och även fast det har blivit roligare i ihoppningen sen vi bytte lärare så känns allt ändå fel. Detta är sedan vår grupp utökades med folk.. Jag vill köpa en häst, men jag har inte råd när jag samtidigt ska flytta hemifrån och sedan börja plugga om ett år. Och kan jag inte köpa häst, vad är då målet med min ridning? Allt känns bara så pissigt och det går inte ens att förklara men jag blir så sjukt frusterad och är ständigt irriterad. Har god lust att sluta. Men HUR kan man sluta med något som räddar mig från ALLT och då menar jag verkligen ALLT? Skulle jag inte ha ridningen skulle jag nog inte klara mig. På rikigt. Så mycket den har fixat åt mig. Men samtidigt nöjer jag mig inte längre med att bara rida mina två dagar.
Och om jag ska sluta, varför ska jag då ha praktik? OCH varför ska jag då söka in på hippologen? Varför?
Och till detta med att flytta. Känns som att alla har gjort det och jag bara står och stampar. Men egentligen är det inte så många. Men blir så frustrerad utav att bara vara här i mitt rum. Inga rutiner eller något. Vill bara få mitt eget place med mina grejer där vi kan vara du&jag ensamma.
Har möte på arbetsförmedlingen på torsdag och då ska dom få lösa detta åt mig. Någon ändring ska ske och efter det ska jag blir glad igen.
Endast Dennis har fått mig att må bra, men när han säger att jag inte är bra just nu så får man ändra inställning.
Men detta handlar om rädlsa, osäkerhet och otillräcklighet. Men jag tror att det är svårt att förstå.
Snacka om att komma till en punkt i sitt liv där man känner; vad håller jag på med?
Bulgarien
<3
idag är en jobbig dag av någon anledning som jag inte förstår.
Jag vill aldrig aldrig släppa taget om någon i mitt liv.
Jag vill ha det som det är. Vill inte känna rädlsan över att förlora någon.
So take the photographs, and still frames in your mind
Hang it on a shelf in good health and good time
Tattoos of memories and dead skin on trial
For what it's worth it was worth all the while
It's something unpredictable, but in the end it's right.
I hope you had the time of your life.
Bara nedräkningen som jag hade på bloggen till studenten är ju depp. "-50 dagar kvar till studenten!!" 50dagar sen.. har det gått så lång tid? Är studenten över? Jag fattare inte. Så som man längtat.
Idag är en jobbig dag.
Jag älskar dig
Student.
And suddenly it's like we're women and men.
jag kommer att saknar er. mycket mycket